Allergiskt

Stora är sen en vecka tillbaka rejält allergisk och efter lite efterforskningar tycks det vara mögelsporer som är mest sannolikt just nu. Jag vet ju att hon brukar ha en period på hösten men tycker att den brukar vara lite senare än så här, men det klart med det eviga regnande vi haft är det väl inte omöjligt att höstförmultningen satt igång redan. Hur som helst så mår hon inte bra och hon är arg/irriterad/ledsen ovanpå att det rinner i näsan, att hon har astmahosta och att ögonen är röda.

Tänk om allergierna kunde minska istället för att öka för henne...

Va fasen, det är misstänkt borrelia igen

Jag visade läkaren bilden. Jag beskrev hur det ändrat utseende från att ha varit illrött, varmt, svullet till att först bli blårött och idag mer åt det bruna hållet som färg på ärrvävnad. Jag återgav hur Lilla säger att det sticker och värker och jag förklarade att det fanns fler områden, både på halsen och under andra armen.

Det enda som skilde från att vara hundraprocentigt säkert en sekundärinfektion av borrelia, är att Lilla har klåda. Det "borde" hon inte ha. Men, å andra sidan vet vi sen innan, att hon tillhör människorna som gärna kliar, hennes hud är liksom gjord på det sättet.

Och att det är en sekundärinfektion gjorde visst att det var viktigt att behandla med antibiotika omgående, för risken finns att det kan bli en neuroborrelios. Och nejtack. Det vill vi verkligen inte ha.

Så nu har hon en laddning doxyferm hon ska ta ihop med allt annat hon har. Så kan det gå...

Armen

Lillas arm är inte riktigt lika svullen, men den har större röda områden än den hade igår men det röda är inte riktigt lika ilsket rött och inte lika varmt och hett. Hon har inte lika ont så jag gissar att det sammantaget betyder att det har blivit bättre.

Men, fortfarande funderar vi på om hon kanske ska följa med till läkaren imorgon.

Allergisk reaktion

Lilla har nog kanske blivit myggbiten, eller kanske biten av andra insekter, eller något helt annat. Hon har iallafall röda områden här och var, som svullnat upp rejält. Det konstiga är att vid en del av de större ser det ut som att hon har kliat/rivit utanför själva det avgränsade bettet (eller vad det nu är) och att det svullnat och blivit knallrött även där, så hon har långa röda streck i kombination med stora röda och väldigt svullna områden. 

Hon hade varit hos skolsyster idag som hade smort in henne med kortisonsalva och frågat om hon kände något annat som tungt att andas eller så, men det gjorde hon inte.

Frågan är bara vad fasen det är och varför? Det ena området, det största, påminner om när hon fick Borrelia och blev jättesjuk, men hon har ingen fästing och vet inte med sig att hon har haft någon heller. Vi får väl avvakta tills imorgon och se vad som händer och om det går att avvakta tills torsdag då jag egentligen har en tid för hennes del hos hennes läkare. 

Idrottslärare

Ibland blir jag lite trött på att andra människor tror sig veta bättre än ungdomarna själva när det kommer till deras hälsa.

Stora har börjat gymnasiet och det tycker hon är jätteroligt! Hon har fått skolans bästa gympalärare enligt eleverna som går i tvåan och trean och i veckan skulle de ha jogging i två kilometer. Stora hade förklarat att hon inte kan börja springa och bara fortsätta springa i 2 km för då tätar hon i luftrören trots att hon premedicinerar inför varje gympalektion. Hon berättade för läraren att hon var tvungen att starta i intervall för att ha en chans att klara 2 km.

Men, nej så gör man inte, svarade gympaläraren. Man springer hela tiden. Punkt. P U N K T.

Och ja, det som hände var att Stora klarade att springa en kilometer, sen blev det tvärstopp och hon gick ytterst långsamt den andra kilometern. Det var tungt och flåsigt för henne och det var tur att det inte blev värre.

Detta enbart för att läraren inte kunde lyssna på henne. Stora som har haft astma bara tre månader kortare tid än hon levt. Hon har nästan alltid medicinerat. Hon känner sin kropp, vet sina gränser. Och ändå ska någon som inte ens känner henne påpeka hur man gör.

Men, som Stora sa: nästa gång gör jag som jag brukar och eftersom det var tidtagning kommer jag få mycket bättre tid nästa gång och det sa läraren var bra för betyget.

Men, jag som förälder och vuxen kan känna att den där läraren faktiskt inte visste vad han gjorde. Hur skulle han kunna veta att Stora inte skulle få ett riktigt astmaanfall? Förutom ansträngningen har det varit tillräckliga mängder gräspollen för att Stora ska reagera och därmed är hon i ett ännu sämre läge. Läraren sprang inte med Stora, ingen sprang med Stora. Så om det hade hänt något hade hon inte fått någon hjälp. Var han medveten om det? Vet han vad som kan hända? Är det ens rimligt att en vuxen människa tar sig såna friheter att han spelar med ungdomarnas hälsa?

Tappat

Stora är i Smögen tillsammans med nya klassen. De skulle ha samarbetsövningar och lära känna varann i ett par dagar.

Hon var så förväntansfull och hon tyckte det skulle bli så kul. Hon packade allt själv, kläder, necessär, mediciner och annat hon behövde ha med sig.

Ikväll ringde hon, snyftande. Hon hade tappat sina astmamediciner när de hade tävlat i sanden och hon var rädd. Rädd för vad som skulle kunna hända. Hon har känt av astman i helgen och jag hörde hur det pep och ven om henne när hon andades igårkväll. De hade sprungit mycket idag och det hade varit jobbigt av och till och nu, utan medicin kändes det helt övermäktigt för henne.

Vi pratade en stund och det visade sig till slut att hon hade en bricanyl extra, som hon inte haft i fickan när de tävlade i sanden. Jag försäkrade henne om att det skulle vara tillräckligt tills hon kom hem imorgon.

Hon är välmedicinerad. Hon tar sin symbicort morgon och kväll varje dag och dessutom vid behov. Hon tar sin atrovent när hon ska göra något ansträngande. Hon är normalt sett inte besvärad av astman utom vid idrott och i pollensäsong. Nu råkar det vara både pollensäsong och idrottsaktiviteter och då känner hon att det tar emot och då blir hon rädd.

Jag lyckades till slut lugna henne med att hon får ta sin bricanyl sju gånger varje dygn om hon tycker att hon behöver och att hon sannolikt inte kommer behöva den sju gånger. Kortisonet i symbicorten gör varken till eller från om hon missar två doser innan hon kommer hem igen och med det var hon okej igen.

Min Stora. Hon som är så lugn och sansad i vanliga fall. Här i en stund av extra påfrestning och när hon inte har kontroll över vad de olika medicinerna hjälper emot blir det tufft för henne. Jag tror vi ska gå igenom hur medicinerna fungerar så att hon känner att hon har kontroll och vet!

Prickigt

Lilla fick reaktion efter bröllopet och sen fuskade hon med en ostfralla och därefter lite ost på en hemgjord pizza.

Det borde hon inte ha gjort. Hon är prickig och magen har rasat ihop, liksom humöret. Nu måste vi se till att hon äter rätt utan att fuska, länge, länge!