Arg, lessen och med ångest

Det går så mycket upp och ned med Lilla. Ena stunden pratar hon som vanligt för att i nästa skrika som besatt och skälla och bråka. Hon har ont i huvudet, är trött och mår illa. Hon är ledsen och gråter. Hon vägrar göra skolarbete. Hon vägrar göra läxor. Hon gnäller på Fröken H.

Hon får ångestattacker av att hon är rädd. Hon blir rädd för fler och fler saker, att det blåser, att en fyllgubbe pratar med Fröken H på stan när Lilla är med, att jag frågar om vi behöver åka till läkaren när hon verkar sjuk... Hon vill inte somna och inte sova ensam. Hon är missnöjd med allt.

Och jag vill inget annat än att ha tillbaka min "friska" Lilla. Jag vill ha henne glad, pigg och nöjd, så som hon var för några veckor sen. Jag har försökt nå Sköterskan idag, men hon var inte där. Imorgon ska hon ringa tillbaka. Jag behöver hjälp.

Avtagande och lyckat försök

Lillas trötthet, huvudvärk och irritation är i avtagande. Hon har inte behövt huvudvärkstabletter de senaste dagarna och hon är inte heller arg och sur hela tiden. Tvärtom har hon av och till varit på riktigt gott humör idag.

Kanske vänder det nu, äntligen.

Stora och Lilla har fått vara utan pannkakor länge, eftersom jag inte har lyckats hitta ett recept som fungerar. Alla tester jag har gjort har slutat med en geggig smet i stekpannan, omöjlig att vända och en mycket irriterad Allergimamma och barn som blivit utan pannkakor. Rapsys färdiga pannkaksmix gick förvisso att steka, men däremot inte att äta, så vad hjälpte det?

Nu har jag funderat en tid över att använda rapsys pannkaksmix som "håll-ihopare" i en vetemjöl-vatten-pannkakssmet, dvs använda lite mix för att försöka förmå smeten att hålla ihop. Det gick faktiskt alldeles utmärkt att göra så! Jag blandade en smet, provstekte ett par pannkakor och lät barnen smaka, utan att berätta vad som fanns i. Båda tyckte det var väldigt gott. Lilla åt, som vanligt, smeten och tyckte den var god! Så, nu har vi äntligen hittat ett fungerande pannkaksrecept! Till båda barnens stora lycka.

Reaktion?

Lilla har fått testa en speciell sorts färdig kyckling. Hon har ätit den förut, men eftersom vi misstänkte reaktioner tog vi bort den igen. Men, samtidigt var det många saker just då som inte var riktigt okej, så jag ville låta henne testa igen. Hon tycker att den är väldigt god. För mig skulle det underlätta eftersom det är en helt ätfärdig produkt. Det finns inte så många såna som passar Lilla.

Hon har ätit den ett par dagar och det verkar faktiskt inte som att det går. Det var antagligen så att hon reagerade på den färdiga kycklingen förra gången och faktiskt gör det igen. Hon får ont i magen och ont i huvudet och blir kinkig. Nu får hon låta bli och så får vi se om hon mår lite bättre om några dagar.

Dagens rapport

Lilla har fått sin tredje omgång Xolair. Hon fick allt på en gång idag. Det blir två sprutor, en i vardera armen. Idag gick det mycket bättre, tyckte hon. Det gjorde inte alls lika ont som vanligt. Kanske har hon vant sig vid hur det känns, kanske hade vätskan skakat längre än vanligt och var mer homogen. Jag vet inte.

Nu ska det bli intressant att se om jag får tillbaka min glada, pigga och nöjda Lilla. Den senaste veckan har hon varit kinkigare igen och symtomen har börjat komma tillbaka. Om det varit Xolair som hjälpt henne senaste månaden så bör hon bli pigg igen efter sprutan.

Vi fick också veta att Lilla har RS-virus. Hon fick ta näs-odling förra veckan och svaret visade just RS. Tur att hon inte blev sjukare än hon varit och tur att vi fick ta sprutorna iallafall. Och kanske ännu mera tur att hon inte har träffat några bäbisar under den här tiden...

Vår läkare såg när vi kom och kom och satte sig hos oss när vi väntade på vår tur. Han förhörde sig noga om hur båda tjejerna mådde. Han är verkligen en av de bästa läkare jag stött på någonsin. Han stödde min teori om Stora. Jag tror att hennes sjukdom vände för snart två veckor sen, men så åt hon något hon inte tålde vilket gav en, för henne, normal allergireaktion med ont i magen, illamående och extrem trötthet och den spädde på hennes väldiga trötthet sen förut. När allergireaktionen gått över och även allergitröttheten, så kom den riktiga vändningen och hon mår mycket bättre. I helgen orkade hon gå promenader och cykla, igår var hon i simhallen en stund med Lilla.

Tyvärr har hon sen några dagar fått tillbaka sin fruktansvärda hosta och det beklagade jag mig för hos läkaren. Stora hostar hela tiden. Och jag menar verkligen hela tiden! Hon kanske är tyst en minut i taget, men resten av tiden hostar hon. Hon hostar tills hon somnar på kvällarna och sen hostar hon i omgångar på nätterna. Det är verkligen jobbigt för henne. Vi diskuterade fram och tillbaka och läkaren rekommenderade att ge henne Ventoline för att se om det blev någon effekt. Han skrev ut och vi hämtade på apoteket.
Stora fick ta en dos när vi kom hem och satte sen igång att hosta alldeles förskräckligt och tyckte att det "lossnade" i bröstet! Tänk om hon egentligen har astma, fast det inte syns ordentligt på pef-värdena? Kan man det?! I vilket fall som helst så slutade hon att hosta konstant. Det hjälpte. Så lite som hon har hostat sen hon tog Ventoline har hon inte gjort på flera dagar!

Och nu får jag nästan lite dåligt samvete. Stora hostade i nästan två månader, på precis samma sätt som nu, innan hon fick sin lunginflammation. Tänk om det var värre astmahosta än jag trott och tänk om hon kunde blivit hjälpt av Ventoline? Nåja, tur att hon iallafall blivit hjälpt av den nu. Det betyder att vi har något att ta till när hon får en förkylning!

Jiiippppiiiii!

Idag kom ett brev adresserat till Lilla. Jag såg på avsändaren att det var från en stiftelse jag sökt pengar ifrån. Brevet var tunt, bara ett papper och jag öppnade och tänkte att det var information om att de fått min ansökan men inte beviljat pengar.

Jag hade fel :-D Jättefel!

Jag var tvungen att läsa flera gånger. Och tänkte att tusen kronor var välkommet. Tills jag insåg att det inte var tusen utan TIOtusen!! Jag har lyckats få tiotusen kronor ur en fond för rekreationsresa för hela familjen.

Jag börjar snart tro att jag har kommit på hur man skriver fondansökningar =)

Tack Fonden!

Tänkt

Nu har jag tänkt kring det här med sluss. Jag vet inte om jag tänkt rätt eller färdigt, men såhär ser det ut:

Separat ingång till en liten hall där man klär av sig ytterkläder, skor och lämnar väskor. Det måste finnas stängd förvaring, typ garderob. Därefter dörr in till ett kombinerat bad- och tvättrum. Där anser jag att man behöver en dusch, toalett och handfat. Vi behöver ha möjlighet att tvätta för hand och också kunna torka av barnens böcker och mobiler. Att kunna gå på toa innan duschen måste väl vara en självklarhet? Vi behöver en tvättmaskin och en torktumlare och någonstans att hänga upp tvätten som inte går att tumla. Och vi behöver förvaringsmöjligheter till "rena" djurkläder och till handdukar, till de vanliga badrumsgrejerna och till tvättmedel. Sannolikt är det klokt att även ha en luftrenare som tar bort så mycket som möjligt av epitelen i rummet.
Men sen? Var klär man på sig? Handduken bör inte följa med in i huset och de rena kläderna bör inte förvaras i badrummet.
Luften från badrummet bör inte kunna passera in i huset och hur gör man med vatten och värme? Och kan man vara säker på att det går att bygga om garaget utan risk för fuktskador?

Och hur mycket har jag egentligen glömt?

Helg

Jag vågar knappt skriva, men det verkar som att bra saker händer med Stora. Hon har fortfarande lite lätt feber och är trött. Men, hon sitter upp, hon gör saker och hon är glad. Det som är mindre bra är att hon har gått ner två kilo till. På ungefär fem veckor har hon gått ner 4,5 kilo. Det kan omöjligt vara normalt och friskt att gå ner nästan 10% av sin vikt på så kort tid.

Lilla har varit lite irriterad senaste dagarna. Idag har hon klagat över att hon är trött och hennes ögon är röda, på det där gamla vanliga sättet. Jag undrar om det kan vara så att hon inte har någon effekt av sina sprutor längre? På onsdag är det dags för nästa omgång.

De har varit och klippt sig ikväll, Stora och Lilla. Det är aldrig en bra aktivitet för Lilla. Än sämre blir det när hon inte blir nöjd med frisyren. Hon skulle klippa av sitt hår den här gången. Hon ville ha en FRISYR. Hon skrev ut tre bilder från nätet, alla olika, och ville se ut som alla tre bilderna samtidigt. Frisören hade inget lätt jobb. Och sen blev Lilla missnöjd iallafall. Väldigt missnöjd. Nu sitter hon med mössa på sig och vägrar ta av den.
Stora sparar och sparar. Jag vet inte hur långt hår hon vill ha. Långt är det och längre ska det bli säger hon. Hon har samma bild med sig till frissan varje gång, och varje gång toppar frissan håret några millimeter. Och Stora är lika nöjd varje gång. Tänk så olika det kan vara.

En timma

Stora är nu skjutsad till skolan för en timmas besök. Jag hoppas att hon kommer att tycka att det är roligt.

Hon har mindre ont i magen och mår inte lika illa idag. Det liknar verkligen en reaktion på mat hon inte tål. Hon har ätit en korv hon inte ätit tidigare, men enligt innehållsdeklarationen är den okej. Frågan är om det var något annat i, som inte stod på förpackningen?

Idag vaknade hon som ett monster. Det är Lillas beteckning på hur Stora ser ut då och då. Sannolikt är det en allergisk reaktion. Hennes ena öga är knallrött. Rödsprängt. Hon har fått antihistamin och ögondroppar. Med det kliar det inte. Pollen?

Jag hoppas att det här eländet vänder nu när det är sportlov. Efter lovet börjar jag jobba. Fröken H har hand om Lilla och då vore det bra om Stora kunde gå i skolan.

Status

Lilla är rejält förkyld. Hon hostar så det skräller. Det gör ont i bröstet när hon andas ut och när hon hostar. Läkaren trodde att hon nog kan ha fått influensa. Imorgon ska vi ta ett näsprov.

Stora blev något piggare, men nu har hon ont i magen och är jättehängig igen. Läkaren har tre parallella spår:
Ny infektion, kanske influensa på gång trots allt?
Medicinbiverkning, om det inte klart visar en ny infektion om ett par dagar så ska vi ta bort hennes astmamediciner i nästa vecka och se vad som händer.
Depression.

Jag känner att det bara är för mycket. Jag orkar inte allt. Får man lämna ifrån sig bekymmer och ansvar en stund?

Möte

Idag var uppföljningsmötet för Lilla och skolsituationen och ja, vad kom vi egentligen fram till?
Lilla ska när hon varit helt stabil i minst en månad och klarat av att utsättas för små mängder djurepitel utan att reagera, få testa sitt vanliga klassrum och vara med sin vanliga klass.
Lilla ska göra förra årets nationella prov snart, för att se hur hon ligger till och för att vi inte ska stänga några vägar inför framtiden.
Lilla ska tillsammans med Fröken H, testa andra skollokaler.

Klarar Lilla att med hjälp av Xolair gå kvar i sin klass är det första prio.
Går inte det och man hittar en lokal Lilla kan vara i, och hon klarar de nationella proven, kommer hon antagligen att hoppa över en klass och börja sexan ett år för tidigt i en djurfri klass.
Sen har jag och övriga inte samma inställning till de två sista alternativen inför nästa årskurs:
Om hon inte kan gå i sin klass och vi inte hittar en lokal som passar för att börja sexan, så tycker övriga att hon ska gå i allergiklass tillsammans med en pojke som är fyra år yngre, om det finns en lämplig lokal.
Jag tycker att det i så fall är bättre att hon har kvar Fröken H med hemundervisning och får behålla kontakten med sina klasskamrater under femman på samma sätt som nu, med gemensam lunchrast. För mig känns det fel att först knyta henne till en ny klass i femman och där hon ska försöka hitta sin plats enbart på rasterna, för att sen börja om igen ett år senare. Hur ska hon, ensam, klara av att bygga de relationerna på rasterna? Varför är det ett självändamål att vara i en annan lokal än hemma?

Nytt möte är bokat om en dryg månad.

Skit också!

Stora och Lilla fick inte plats på allergilägret, med motiveringen att det fanns för många anmälda före dem. Jag anmälde samma eftermiddag vi fick inbjudan med posten. Det räckte tydligen inte.

*fula ord*

Första dagen

Lilla cyklade iväg på morgonen strax före 8, för att möta Fröken H på stationen. Strax efter 8.30 kom de tillbaka. Då hade de hunnit bestämma sig för att gå till biblioteket till 10 för att vara där med klasskamraterna, de hade hunnit prata om hur Fröken H tänkt lägga upp undervisningen och Fröken H hade försökt memorera vägen hem till oss från stationen.

Lilla var rosig om kinderna av kylan ute, men hade trots rejäl förkylning och cykeltur inte känt av astman. Hon var glad och pigg och Fröken H har fått hennes förtroende. Fröken H är allt annat än auktoritär och Lilla måste inte rätta in sig i ledet. Lilla och Fröken H gör det här tillsammans. Ihop. De pratar, skrattar, jobbar och planerar. De samtalar, Fröken H berättar, Lilla lyssnar. Lilla berättar och Fröken H lyssnar. Lilla frågar och Fröken H svarar.

Lilla sa efter att Fröken H hade gått, att "Fröken H är inte som en vuxen, hon är mycket roligare än du mamma". Tack liksom. Fast jag tror att det var ett mycket gott betyg till Fröken H. Och jag har längtat efter att få vara mamma och inte allt annat, så jag tror att även jag är nöjd.

Lilla och Fröken H har fått motion idag. Lilla mötte upp på cykel vid stationen sen promenerade de hem till oss. Vid strax före 10 cyklade de till biblioteket, i onödan visade det sig, då barnen hade elevvalsdag och inte alls var i biblioteket. Vid lunch blev det ännu en cykeltur till skolan, även den i onödan av samma anledning som två timmar före. En knapp mil har de cyklat och gått idag. Det måste väl räcka som idrottslektion för den här veckan.

Lilla har fått göra veckoplanering och hon har räknat matte och gjort adjektiv i svenskan, imorgon är det dags för att skriva rent en berättelse. Jag behöver inte längre ta ansvar för att Lilla gör det hon ska. Jag behöver inte vara bollplank eller försöka sätta mig in i hur man räknar kort divison. Fröken H har tagit hand om Lilla. Jag har vilat. I timmar har jag vilat och inte svarat på en enda fråga, inte tjatat om läxor och mattetal eller engelskatexter som behöver översättas. Det har varit en befrielse!

Lilla är nöjd och jag är nöjd. Jag hoppas att det fortsätter såhär. Vilket kliv framåt.

Äntligen.

Vändning?

Stora hade en halv grad lägre morgontemp idag, jämfört med senaste månaden. Hon har inte frusit lika mycket. Hon har orkat sitta upp längre stunder. Hon låter nästan som vanligt när hon pratar. Efter en av dagens rundor runt huset sa hon att hon kände sig pigg och det varade en liten stund. Hon säger att hon vill försöka gå till skolan en stund i veckan, inte imorgon men kanske på onsdag.

Är det månne vändningen?

Äntligen.