torsdag 28 juni 2007

Vb kapitel två

Jag har varit på intervju för nyansökan jag gjorde på vårdbidraget. Idag fick jag träffa en annan av deras handläggare och det var ett helt annat bemötande än förra året. Kvinnan idag var i femtioårsåldern, hon var synnerligen ödmjuk och verkade förstå vad jag pratade om när jag beskrev Lilla Dotterns problem. Nu tror jag kanske inte att hon ger mig helt vb iallafall ;-) men det lät inte omöjligt att få ett halvt iallafall.

Den här gången var jag ensam utan maken vid intervjun. Jag hade inte förberett mig mer än att jag hade tagit fram mina gamla anteckningar, min överklagan och så det nya med SHR-diagnosen. Jag hade dessutom packat ner de mediciner Lilla Dottern använder och visade för handläggaren vilken vardag vi har i medicinväg. Dessutom förklarade jag att jag har ansvar för att veta vad hon behöver och när. Vissa av hennes mediciner använder hon dagligen, i vissa fall ska vi byta ut mot andra när så behövs, andra mediciner används vid behov och då måste jag veta när och hur och i vilken dosering jag ska använda dem. Anapen verkade ha en extra tyngd och trots att jag berättade att vi har den för säkerhets skull så var det tydligen viktigt.

Själv tycker jag att allt annat väger betydligt tyngre, alla problem kring maten och att vi måste handla på olika ställen, att vi måste sanera så fort det varit någon här som har djur hemma, krånglet med parfym/kemikalier som gör att vi har svårt att åka någonstans med Lilla Dottern och att vi hela tiden måste vara nåbara ifall något händer med henne, alla möten med skolan för att få det att fungera för henne där osv.

Hursomhelst så kändes handläggaren betydligt mera sansad och hon verkade ha mycket mera koll än förra årets. Det kändes skönt!

Magont

Nu har Lilla Dottern ont i magen sen ett dygn tillbaka. Och jag vet inte vad det är hon har reagerat på. Är det kanske fläderdrickan med äppeljuice eller var det jasminriset, eller kanske kokosmjölken? Eller *hemska tanke* något hon har ätit sen länge och som hon börjat reagera på nu?

Jag tror inte riktigt på det senare. Jag tror att det är något hon ätit de senaste dagarna. Och då ligger fläderdrickan, jasminriset och kokosmjölken illa till. Fläderdrickan drack hon ett par gånger förra veckan utan problem och jag hoppades att det skulle räckt som test när den sen tog slut och affären också hade slut på rätt sort. Men, kanske inte?
Hon har ätit ris och rismjölk i ett par veckor nu och där har vi inte märkt något alls. Och jag tycker inte att det borde vara så stor skillnad på vanligt vitt ris och jasminris... men ok, det är två olika sorter och jag vet att man kan tåla den ena och inte den andra. Kanske är det lösningen?
Det som kanske är mest troligt är nog ändå kokosmjölken. Hon åt det i tisdags och på onsdagförmiddagen var hon tvärsur och mitt lunchen då vi åt resterna av tisdagens wok med kokosmjölk så får hon ont i huvudet och ont i magen. Och sen dess har hon ont i magen efter varje gång hon äter på känt allergimanér.

Nu finns ingen annan lösning än att backa på allt det nya och ta det en gång till, i lugn takt och en sak i taget. Och detta samtidigt som vinbären och smultronen mognar i trädgården och Lilla Dottern inte önskar annat än att få testa dem istället för allt annat... Jag gissar att det blir som Lilla Dottern vill, när magen är läkt och hon mår bra igen. Har vi tur tar det bara ett par dagar till.

tisdag 26 juni 2007

Slarvmamma

Jag har inte orkat vara lika strukturerad och duktig med Lilla Dotterns testande senaste tiden. Det har gjort att vi plötsligt har testat flera saker på en gång och att vi har testat saker jag inte hade en aning om.

Vi har tack vare slarvmamman nu testat sojalecitin, kornmalt och äppeljuice inom loppet av någon vecka, samtidigt som vi har testat annat. Och det gick bra, alltihop. =) Det öppnar för många nya möjligheter i Lilla Dotterns kost, så, det var inte enbart av ondo att vara slarvig. Men, å andra sidan, om Lilla Dottern hade reagarat på något hade det varit väldigt svårt att avgöra vad som var vad.

Jag tror att jag ska försöka vara lite mer strukturerad och organiserad framöver.

Om jag orkar.

måndag 25 juni 2007

Döttrarna

Stora och Lilla Dottern har varit hos sin pappa i sommarstugan i helgen. De skulle egentligen komma hem igårkväll, men eftersom pappan jobbar sent idag, barnen har sommarlov och jag är sjukskriven kunde de åka hem på förmiddagen idag. Om några timmar kommer de hem.

Vi lyckades få Stora Dottern helt ok förra veckan. Vi har förstått att selleri, som bland annat finns i ketchup och som tidigare legat på misstänktlistan, är ok. Det känns skönt för både mig och Stora Dottern. Ketchup är i hennes värld ett mycket viktigt födoämne! Det som kommit fram över helgen är att det inte är alla ketchupsorter som fungerar. En billighetsvariant, som dessutom var oätlig, hade gett kraftigt magont på midsommarafton. Och det värsta är att jag inte förstår vad det är som stör henne. Pappan ringde och berättade alla ingredienser och av dem han sa borde det inte vara något konstigt, om man inte räknar aromämnen? När hon kommer hem ska jag lusläsa i hennes matbok igen för att se om jag kan hitta någon gemensam nämnare.
Det hon inte tål verkar vara något som används i blandade matvaror som färdigköttbullar, pannbiffar, buljong, ketchup, kryddblandningar etc. Jag har funderat på smakförstärkare men det används ju i tex rökt skinka och det äter hon varje dag, även de dagar hon inte mått dåligt.

Snacka om detektivarbete!

För Lilla Dottern har det blivit näst intill omöjligt att följa med och shoppa. Vi hade tänkt oss en liten stund på stan innan de skulle åka till pappan i torsdags. För Lilla Dottern blev det en pina. Hon mår dåligt i varje affär. Får plötslig kraftig huvudvärk, blir trött, hostig, ledsen och arg. Och för mig blir det svårt att både vara med Lilla Dottern utomhus, där hon mår bra, och samtidigt hjälpa Stora Dottern att prova kläder.

Jag inser att jag måste ha en ny plan för hur jag ska handskas med detta.

onsdag 13 juni 2007

Buljong?

Stora Dottern mår illa, är likblek, trött och hängig. Igen. Det verkar som att hon fått i sig något som hon inte tål. Om det inte är magsjuka, fast då borde hon nog ha ont i magen. Det har hon inte, magen är bara svullen. Och hon mår illa. Fast hon har klarat sig från att kräkas. Hittills.

Det kom i eftermiddags, före hon åt hemma men efter hon åt lunch i skolan. I skolan hade hon fått hemgjorda specialköttbullar på enbart färs, salt och peppar. Men, hon hade fått sky med buljong. Till detta enbart kokt potatis. Hon har inte ätit något annat. För mig låter buljongen misstänkt. Men vad, exakt VAD är det i såfall i buljongen som hon inte tål?

Stora Dottern har legat på soffan hela eftermiddagen. Oförmögen att göra något.

Lilla Dottern fick ringa en kompis och gå med hennes familj till kvällens klassfest och jag fick vara hemma med Stora Dottern. För mig var det bra att inte behöva gå på klassfesten, för Stora Dottern fanns inget val och för Lilla Dottern var det nyttigt att klara sig själv när nu situationen blev som den blev.

måndag 11 juni 2007

Förvånad

Jag är förvånad. Det är värsta gräspollensäsongen på länge. Trots det mår Lilla Dottern ovanligt bra. Det värsta hon har nu är klådan i ögonen och huvudvärken, men det är inte på långa vägar så som det kan vara. Ingen märkbar astmapåverkan. Inget hetsigt temperament. Inget diffust ont i magen.

Vad händer?

Har vi tömt allergihinken så mycket att hon plötsligt tål både födoämnen och pollen bättre än annars? Vad är det isåfall som gör henne så mycket bättre just nu? Är det hemmavistelsen under vårterminen? Parfymsaneringen hemma? Nya medicinerna?

Jag önskar att jag visste och förstod så att jag kunde fortsätta den inslagna vägen.

söndag 10 juni 2007

Test

Det blev test av risdryck och fortfarande två timmar efter hon åt risdryck, cornflakes och banan (kan man förresten säga åt om risdryck?) var hon ok. Inte ett ord om ont i magen. Före eliminationsdieten fick hon ont i magen nästan omedelbart efter att hon fick i sig något med ris. Tänk om hon läkt? Tänk om hennes lilla kropp slutat reagera på allt möjligt och hon kommer kunna äta mer varierat igen?

Jag vågar inte hoppas helt och hållet. Men det har verkligen gått som på räls ett tag! =)