"Det kliiiiiiar på mig, mamma"

Lilla hade klåda i morse. Riktigt mycket och på samma ställen där hon alltid börjar när hon får bad-utslag. Men, varken hon eller jag kunde se något och jag smorde mjukgörande och efter det har hon inte sagt något.

Jag hoppas att det bara var falskt alarm och att det inte blir något mer. Och om det skulle bli, så kanske man ändå ska vara glad för en månads bad utan utslag? Det är ju fantastiskt jämfört med hur det brukar vara.

Fortfarande fin i hyn!

Lilla badar och har inga utslag!

Mera bad

och inte en prick så långt ögat kan nå!

Var det här lösningen på problemet tro? Det vore ju fantastiskt. Och en omgång kortison om året när hon ändå, iallafall nästan, har vuxit klart känns inte som en katastrof om hon kan få bada som "alla andra".

Badrapport

Lilla badade i en vecka med kortison och ingenting hände. Sen blev det en veckas avbrott innan hon badat idag igen. Och det är nu vi får se om det funkat. Det ser fortfarande lovande ut!

Nytt angreppssätt!

Lilla kan inte bada i sjöar. Hon blir prickig och kliig och river sönder sig. Förr om åren har vi fått testa att bada sen ge en veckodos kortison och därefter avstå.

I år har vi ett nytt angreppssätt. Hon får en veckodos kortison samtidigt som hon badar och med det försöker vi hyposensibilisera henne enligt allergivaccinationsteorin. Efter sex dagars bad med kortison är hon jättefin i huden. Som biverkning av kortisonet har hon dessutom blivit av med all hosta, ögonen är helt fina och hon har ingen rinnsnuva och hon nyser inte heller =)

Nu återstår att se hur det går för henne att bada utan kortison. Håll tummarna!

Usch

Lilla hostar, hostar och hostar. Hon har ont i halsen, är hes och hon hostar ännu mer. Hon hostar på dagarna, på kvällarna och på nätterna. Det verkar inte hjälpa med mer kortison och det hörs att hon börjar bli "flåsig".

Det verkar bli det sämsta året på länge.

Pollensäsong?

Ja, det har vi minsann märkt.

Den Stora är arg som ett bi och skäller och bråkar. Hon som alltid i vanliga fall är lugn och sansad och sällan är på dåligt humör. Hon kliar i ögonen, nyser, näsan rinner och hennes mage är i mer än uppror.

Den Lilla har astma och näsan och ögonen rinner. Hon är trött och kinkig.

Tänk vilken skillnad det var för Lilla när hon hade xolair och inte hade några symtom alls. Tänk om det i framtiden blir ett läkemedel tillgängligt för alla. Och då gärna i mer lätt-tillgänglig form.